Mission Completed
så, det känns lite som att ha kommit ur en bubbla. verkligheten. seychellerna var overkligheten, en riktigt go overklighet. här hemma är det mörkt och kallt, jag kan inte säga att jag egentligen har något emot det. lite mysigt tycker jag, få sitta inne och trycka och sen ta på ytterkläder när man ska bege sig någonstans.
vad saknar jag? jag saknar evylin, min partner. jag saknar värmen, såklart, inget går upp mot solstrålar mot en gyllenbrun hud och lukten av solkräm. utsikten. maten. ledigheten. sköldpaddorna. indiska oceanen. alla människor vi lärt känna. äventyren.
vad händer på hemmafronten? denna veckan har varit galen, fullt upp! jag har varit överallt känns det som men har knappt hunnit träffa några kompisar. den där uppsatsen jag lovade att ni inte behövde bekymra er över är färdig, dock var det en till som skulle skrivas men det fixar jag!
mer då? äh, jag vet inte. jag är nöjd med resan, seychellerna är ett underbart ställe. jag och evylin har haft det jätteroligt och jag är glad för alla besök! det har varit kul att blogga och extra kul med alla kommentarer ni skrivit. men här tar det slut.
tack för allt, vi hörs och ses
//Lisa
Ps. jag bjuder på några sista bilder från hemmaplan.
livs levande från kristins badrum



Bird
resan är slut men jag bloggar lite retroaktivt, detta är näst sista inlägget. misstänker att jag tappat några läsare iom att bäst före-datumet har gått ut och en del uppfattade mitt farväl till ön mahé som ett farväl till allt. men här kommer ett gäng kort och en resumé av härliga Bird Island!
nina och evylin på snorkelbåten

en livs levande ninja turtel! men inte leonardo, det ser man för han är ju snyggast

nina (vill passa på att hylla rolfs undervattens-canon, bra bilder!)

nina, lisa och ett gäng kokosnötter

det verkar som att någon har ett ess i rockärmen!

Bird! plutt-bird även kallat! ca 30min med flyg från mahé.

här bodde vi fint och åt gott, all inclusive. och vi var helt bortkopplade från världen - varken tv, internet eller mobiltelefoner. vi hade bara varandra, havet och djuren! en bra final på resan helt enkelt.

fåglar fanns det gott av och dom var väldigt orädda, men tyvärr landande ingen fågel på någons huvud =/

rolf och solnedgången

två hungriga vargar

soluppgång, vi slog på stort och gick upp kl. 5.40 sista morgonen i Seychellerna!



vi blev riktigt goda vänner med sköldpaddorna, till slut skippade vi till och med titlarna och var bara "paddan" med dom. riktigt skön stil, väldigt lugna och sansade och stressar inte upp sig. gillar frukt och säger inte nej till lite hals-kli och kärlek.


men allt gott har ett slut, här säger rolf och nina hejdå till bird

inom kort kommer ett avslutande inlägg, missa inte det!
Kram så länge!
//Lisa
Sista rycket
slutet av denna resa närmar sig men än är det inte slut! vi har njutit av ön La Digue ett par dagar, bilder från det ser ni nedan, som bjudit på stränder, cykling, bergsbestigning och en dagstur med båt för att snorkla och få se ytterligare några öar lite närmare inpå.
imorgon drar jag, nina och rolf norr ut till en ö som heter Bird och faktiskt är den nordligaste ön i landet. Bird är ingen granitö, som dom andra öarna vi hittills besökt, utan en korallö. där ska det vara platt och fullt med fåglar som enligt rykten är så orädda att dom ska landa på våra huvuden. ön är liten och pluttig, det finns bara en lodge, där ska vi bo, och natur. det ser vi fram emot, blir nog en fin final på den här resan. enligt info vi fått saknas både internet och mobilteckning på Bird så jag antar att detta är sista inlägget jag gör från Seychellerna. det kommer givetvis ett avslutande inlägg från Svedala, kanske i början av nästa vecka, så håll utkik efter det.

cykling på La Digue

här kan man gifta sig. fru och fru ramer-petersson?

nina och vatten-hunden

petite anse på la digue




bbq med nya vänner som vi hittade på stranden

uppåt, svettigt och vacker utsikt!


nina och pampas

beau vallon, min evylins "hem-strand"

på lördag den 12e kl. 23.30 lyfter det ett condor-plan från seychellerna, där på kommer jag och mina vänner att finnas. vi landar i sverige någon gång på eftermiddagen på söndag (13e november). då sätter jag in mitt svenska sim-kort igen och allt återgår till normalen. fint, nu vet ni!
nu ska jag gå ut och dansa i regnet!
KRAM! //Lisa
Seychellerna levererar
nu har jag lämnat mahé och internet bakom mig, som ni märker på mitt markant sjunkande bloggande. dock är bloggen fortfarande i bruk!
sen sist har vi firat halloween, hyrt bil och låtit rolf känna på vänstertrafiken (själv var jag en allert codriver som höll koll på att han höll sig på rätt sida av vägen) och jag har misslyckats med ett dyk. kunde för allt i världen inte tryckutjämna, har aldrig hänt mig innan, och fick efter några minuter under ytan ge upp och retirera till båten där jag spenderade resten av förmiddagen. visserligen inte helt fel för vädret var strålande och jag hade sällskap.
välkommen Nina!
i onsdags kom nina, allt gick enligt planen med flyg, tull och taxi till hamnen där hon mötte mig och rolf. sen spårade det ut lite, biljetterna till båten som skulle ta oss till ön praslin var slut. sista båten för dagen. en känga till "catcoco" som kan vara seychellernas sämsta företag - dyra, otrevliga, långsamma och otillräckliga. kändes lite jobbigt eftersom vi inte hade någonstans att bo på mahé. men en bra kvinna reder sig: jag smög över till ett lastfartyg och frågade kapten om han kunde komma till vår undsättning - "we are not allowed to take passengers". "snälla snälla, vi har ingenstans att bo på mahé inatt! vi kan jobba, städa däck, så är vi inte passagerare". han kunde inte annat än att le och hans besättning, ett gäng killar, tyckte att kapten gott kunde göra ett undantag och efter lite tindrande gjorde han det. sagt och gjort, vi lastade på våra väskor och skulle just lasta på oss själva när övriga turister som inte kom med den ordinarie båten såg oss och ville haka på. det hela slutade med att vi var kanske 20 passagerare på båten men jag, nina och rolf var på något sätt deras speciella passagerare så när dom andra fick betala 25 euro för resan betlade vi 100rupees var vilket motsvarar ca 50kr.
på praslin har vi upplevt hajstranden, jättesköldpaddor, härliga bad och spöregn. inget nytt för mig men jag har njutit i fulla drag. och av sällskapet, hade aldrig kunnat ana att jag skulle få så mycket besök!
även nina har fatt smaka pa regnet!
nyttolunchen
nu har vi styrt kosan till La Digue och även mött upp Evylin, flocken är fulltalig. rapport fran la digue far komma senare. kramar!
//Lisa
Ajöss och tack för fisken!
sista dagen på mahé har kommit, egentligen visste man ju att den skulle komma men det kändes inte som att just denna dag skulle göra det. nu har vi bott, levt och frodats här i drygt 6 v. vi känner folk, vi trivs, vi hittar, vi gör saker, vi planerar, vi längtar, vi njuter, vi roar oss. vi pratar inte språket (den enda frasen vi lärt oss på kreol är "u pe don kouyon" och betyder ungefär "du snackar skit", ganska användbar fras ändå) men vi känner oss ganska hemma här, vi smälter kanske inte riktigt in men vi känner oss som en del av vår lilla värld här. jag kanske är klar med mahé men det känns ändå lite sorgligt att snart lämna ön och människorna med den. folk man har pratat med då och då och vissa tom varje dag de senaste 6 veckorna, idag säger jag inte "vi ses imon" utan idag blir det hejdå.
gårdagen bjöd på en efterlängtad hajk till stranden "anse major" som ligger över stubbe och sten en timmes promenad bort. det var faktiskt en härlig och helt lagom promenad som belönade oss med en härlig strand och ett underbart bad. dom flesta utav oss gick även tillbaks men vissa, jag nämner inga namn, tog en båttaxi. andra brände sig lite under promenaden, jag nämner inga namn:D







dags att ta tag i sista dagen!
simma lugnt där hemma! //Lisa
Regn, regn, regn var det här!

imorse fick jag säga hejdå till pappa, sara och agneta som tyvärr fick kasta in handduken och åka hemåt. med sig tog dom det fina vädret, idag regnar det mer än någonsin och det har varit ett ganska konstant flöde sedan tidigt imorse.

tanken var att denna dagen skulle bjuda på en liten hajk över bergen till en oupptäckt (för oss alltså) strand. men istället bjuder den på inomhusaktiviteter i form av film, böcker och internet. nu när sara har åkt måste en kakfritt tillvaro starta, jag har fått höra att jag lagt på mig och jag skyller på saras dåliga inflytande över mitt kakintag ;) känns lite tomt utan familjen här men allt gott har ett slut.
kram från säg kjell änna!
Hellre ett vrak i havet än ett på krogen
nu är vi alla tillbaks "hemma" på mahé. under vårt ö-hoppande hade vi väldigt tur med vädret, i stort sett bara sol och gött. häromdagen besökte vi den vackra men ö-kända haj-stranden där två människor dött av hajattacker tidigare i år. anse lazio, jättevacker strand så det är verkligen synd att det slagit slint i huvudet på ett vattenmonster. man kan fortfarande bada där men innanför ett nät (plastnät stoppar tydligen människoätare!).
vi tjejer passade på att posera lite på klipporna, se och njut ;)
sara passade även på att ha en liten uppvisning av olika sorters alger, såhär ser en ut
under saras tid här har vi hunnit med 4 dyk och igår fick vi ÄNTLIGEN gjort ett vrakdyk!! vraket kallas "twin barges wreck" och ligger ganska nära land, en båt som sjönk 1988. det var verkligen sååå häftigt!!! kanske mitt bästa dyk här på seychellerna, jag tyckte det var hur fräckt som helst! sara tog en del kort men av naturliga skäl går det inte att fånga hela vraket på bild, det ligger på 23-18 meters djup och sikten är inte lika bra under vatten som på land. men här är ett smakprov, vi simmade faktiskt in i det och kikade och jag simmade upp för en trapp i en så kallad "swim through".
till er som undrar vad vi sysselsätter oss med kvällstid - seychellerna är inte en stor party-kolloni direkt. på dom mindre öarna, praslin och la digue, har vi mest ätit, umgåtts, läst och sovit på kvällarna och istället gått upp hyfsat tidigt och fångat dagen för att uttrycka sig lite poetisk. på mahé finns det goda festmöjligheter och dom har jag och evylin undersökt ganska grundligt. igår besökte vi den mytomspunna baren Barrel inne i stan. det är en rastabar och alla icke-rasta avråder från att gå dit och tycker alla rastas är opålitliga. men det är ett rätt skönt häng där men man behöver inte stanna för länge.
på praslin passade vi på att njuta av en solnedgång, det såg ut såhär:
det är 2v och 2 dagar kvar av resan, det kan låta som en ganska lång tid men det är det inte! 2v och 2 dagar går rasande fort! fast det är ju längre än 2 dagar som det är kvar av pappa, sara och agnetas resa. snart får jag mer besök, den ena är i frankfurt och spenderar ett dygn och den andra dyker upp på onsdag. tills dess säger jag hasta la vista och hoppas att ni har det mysigt hemma i höstsverige!
kramar från lisa
(tittar ni noga på magen så ser ni att solbrännan är på väg bort!)
Snabbrapport

det kanske har inte har framgått men praktiken är slutförd sedan en vecka tillbaks och den resterande tiden här förväntas vi skriva en uppsats. det har av naturliga skäl blivit så att vi inte skrivit ett ord än utan kommer istället arbeta väldigt intesivt med uppsatserna när vi kommer tillbaks till sverige. tankeverksamhet har givetvis utförts och en del research så no worries!
vi har alltså varit på ön La Digue, det är 4e största ön till ytan och 3e största till invånarantal (ca 2000st) i seychellerna. supermysig, inte så många bilar (me like!) men desto fler cyklar. vackra stränder nånting och en allmänt skön feeling.
här följer ett bildregn fran var snorkeltur utanfor mahe, fran la digue och fran en battur vi gjorde utanfor praslin.
det har varit daligt med internet dom senaste dagarna och just nu ar jag pa ett internetcafe och dom stanger snart. det kommer en ny rapport imon nar vi ar tillbaks pa mahe.
TBC och böldpest i paradiset
här kommer en rapport från ön La Digue. igår var vi alla 6 (jag, evy, maria, sara, pappa och agneta) ute på en båttur och såg oss om i ett marint reservat utanför huvudstaden. dagen bjöd på nästan bara fint väder, underbar snokling, god kreolsk mat och härliga stränder. några av oss såg vattensköldpaddor och när vi badade var det flera stingrockor som simmade runt oss så det var bara cyklop på och huvud under vattnet. vi hade en toppendag!
imorse lämnade alltså familjen petersson mahe och maria vars semester tyvärr är nästan slut (hon åker mot svedala tidigt imorgon). en rapport om la digue kommer vid senare tillfälle.
jag är inte frisk. i söndags försvann min röst, den har kommit tillbaks men inte i full styrka och dessutom har jag hosta, man kan tro att jag fått tbc men jag är vaccinerad. som grädde på moset blev jag attackerad av sandflugor förra helgen och fler på båtresan igår. allt detta i kombination, med varandra och kanske för lite sömn, verkar ha fått kroppen att spårat ur totalt och jag har nu böder som kliar och vätskar över armar, ben och rygg. gå till doktorn! tänker ni. och det har jag gjort men det var ingen dr där, jag fick en lotion och två tabletter och ska komma tillbaks imorgon.

förrutom böldpesten och tbc:n är allt bra, solen skiner och jag har idag besökt en av världens mest fotograferade stränder enligt guideboken.
tjo och tjim rx-lim!
//Lisa
denna tjusiga sandskulptur har han med gipset fran tidigare inlagg gjort

hjärngympa är viktigt. enligt sims blir man logisk av att spela schack. maria var mer logisk än mig.

maria i victoria

evylin och näckrosorna, ett besök på den botaniska trädgården i victoria

cannonball tree - vårt nya favoritträd

Det stora blå
i förmiddags var jag och sara ute och dök, 2 dyk belv det. det var första gången vi dök tillsammans och det var kanon, jättekul! första dyket var helt fantastiskt! nästan direkt vi kommit ner såg vi en sköldpadda följt av en haj och senare även bläckfisk och drakfisk. det bästa är att sara har en kamera med undervattenshus så ni ska få ta del av dyken!
sara redo

sköldis

jag

denna rackarn känner jag inte


sara tar täten

en korall som ser ut som en ros, fin eller vad?


vimpelfisk, en av mina favoriter

denna kändisen är det nog många av er som känner till - drakfisken

bläckfisken ursula

parrotfish (tror jag)

jag lyckades dessutom kissa mellan dyken idag så jag kunde njuta även av det andra dyket, haha!



sara aka den galna dykaren

jag igen

dagens andra dykplats kallas the aquarium

två väldigt nöjda dykare tillbaks på stranden!

eftermiddagen bjöd på, förutom regn, snorkling. sara har tagit alla bilderna






det var allt nu!
kram /Lisa
Familjen är hjärtats fosterland...
nu är dom här! pappa, sara och agneta! välkomna till seychellerna!
(det är bara mamma som saknas!)

Grymt!







grym kille, grym kamera, grym eftermiddag på stranden. beau vallon härskar! :D
Borta bra men hemma bäst


jag och maria skildes åt imorse, maria åkte vidare till ön la digue och jag tog eftermiddagsbåten tillbaks till mahé. det blev ett par timmars väntan på båten men det kan man väl ta när utsikten från färgeläget är den här:

(jag ÄLSKAR inställningen "leksakskameraeffekt" på min nya lillkamera, vad tycker ni om den?)
denna blomman passerade jag på vägen till bussen, kan det vara någon sorts lilja tro?

väl tillbaks på mahé och i bel ombre kändes det som att komma hem! och det var gött att återförenas med evylin, vi hade mycket att prata om. vi spenderade kvällen i stan med lite middag och häng på en rasta-bar. jag vet inte om det har framgått av tidigare inlägg men vi har lärt känna en hel del folk här och kan inte röra oss på stranden, i området där vi bor eller i stan utan att träffa folk vi känner. det är riktigt härligt faktiskt! så evylin fick uppdatera mig the news :)
förresten, sex laxar i en laxask. sju sjösjuka sjömän på skeppet changhai. she sell seashells at the seashore in seychelles!
tata!
//L
Jätterumpor
skyfall, jag menar verkligen skyfall! måste få säga att jag är lite besviken på vädet... under en 2h lucka i regnet passade vi idag på att ta bussen till naturreservatet Vallee de Mai som enligt UNESCO klassas som ett världsarv.
parken bjöd på en riktigt harlig promenad bland enorma palmer och palmblad.
här är enda platsen på jorden där palmen Coco de Mer växer. koksnöten, som palmen producerar, är speciell eftersom den väger mellan 15 - 30 kg(!) och dessutom ser den ut som en rumpa. ja ni ser ju själva... inuti koksnöten finns tydligen världens största frö som väger hela 17,6kg.
jag vill även passa på att tillägga till inlägget igår att jättesköldpaddorna knappast är utrotningshotade eftersom det finns fler jättesköldpaddorna än människor i det här landet!
so long!
//L
Från ö till ö

battur stod pa schemat aven idag men en liten annan typ av battur. forsta stoppet var Cousin Island som ar ett naturreservat. en guidad tur over on som var extremt mygg-tät!! men on bjod pa valdigt orädda faglar, landskoldpaddor, odlor, eremitkräftor, och vacker natur.


efterat lite bad, cousin bjod pa riktigt riktigt häligt bad!

sedan vidare till ön Cureiuse, där tog regnet oss. men vi blev bjudna pa en utsökt kreolsk buffe - grillad red snapper (fisk alltså) med tillbehör. efter maten bekantade vi oss med öns sköldpaddor, det var ett imponerande antal som strosade runt i det fria och verkade trivas gott med livet pa en öde ö.

denna lilla ö heter st. pierre och var 3e och sista ön som besoktes pa turen. här skulle man ha snorklat men pga hajattackerna tidigare i år så var det snorkling förbjuden. det blev lite bad vid stranden på cureiuse istället.
till vår stora förtjusning lekte två delfiner runt båten, höjden av exotiskt!

kan man se vem av oss som har varit här längst? ;)

nu blir det lite slapping på vart fina guesthouse med stranden just runt knuten. oroa er inte för oss, vi mår bra!
kram! //Lisa
2 nya tjejer!


/Evy och Lis
Evy och Lisa till akuten, kom!
dykbåten gjorde en lite längre utflykt idag vilket gav mig tillfälle att beskåda mahés nordvästra kust och damn, det är vackert här! jag älskar granitklipporna, klädda med grön skog ihop med det turkosa vågorna som utgör indiska oceanen och hur det bryter av med vitt skum när dom träffar klipporna. vackert! visste ni att seychellerna är one of a kind i och med att öarna består av granit?
hittills tycker jag att dykningen är bra men inte spektakulär. men det ÄR läckert med granitblocken även under vattnet, som om en jätte kastat ut en handfull sten. havet var riktigt vilt idag, det var vågigt och strömt även 20 meter under ytan. både dykare och fiskar vaggades av vågorna, fram och tillbaks fram och tillbaks. det var häftigt faktiskt, nog för att man blev aningen sjösjuk men va tusan!
man blir väldigt kissnödig av att dyka - ligga i plurret i en timma, ett viktbälte som trycker just på blåsan plus att man blir lite kall på 20m djup. efter första dyket behövde jag verkligen kissa, jag drog av våtdräkten och hoppade i vattnet igen. att kissa handlar om att slappna av så blåsan kan tömma sig och det är tusan inte lätt när en båt full med dykare sitter och tittar på en och väntar och vet precis vad det är man försöker göra. det gick alltså inte att kissa. under andra dyket kunde jag inte tänka på något annat än hur kissnödig jag var, jag försökte verkligen kissa genom våtdräkt och allt men det gick givetvis inte. tillbaks på båten efter ytterligare en timma i vattnet var det verkligen panik, jag trodde blåsan skulle sprängas alt att den skulle gå sönder och jag aldrig skulle kunna kissa igen. smärta! på vägen tillbaks försökte jag kissa ner mig, jag försökte verkligen men det gick naturligtvis inte. välbefinnandet var lågt, tro mig. väl tillbaks vid stranden kastade jag mig av båten i vattnet och sprang upp på stranden "where is the toilets? i really need to pee!!" "lisa, you can pee in the water!" "NO I CANT!!! WHERE IS IT!?". jag måste lära mig kissa i vattnet när 15 pers tittar på mig, MÅSTE lära mig! tacka vet jag thailand där dom har toalett på dykbåtarna!

från en historia till en annan, nu "jobbar" vi alltså på akuten på sjukhuset i stan. där är det en del action faktiskt! jag hade en riktigt riktigt riktigt bra dag igår, fick vara med på diverse aktiviteter. hygienrutinerna är ju inte som hemma, det måste nämnas. läkarna har privata kläder på sig, hur tänker dom där? jag har inte sett skymten av någon handsprit faktiskt, men dom tvättar händerna regelbundet med tvål. idag band vid fast en patient som försökte dra sonden ur sin näsa, det kändes väldigt mysko. det är annorlunda men jag säger inte att det är dåligt. det är spännande och jag hade som sagt en riktigt bra dag igår med diverse sår, sjukdomar och åkommor. bla fick jag assistera doktorn när en infekterad fot skulle punkteras och rengöras, patienten verkade få bättre bedövning än jag fick på axcessakuten i göteborg när jag led av samma besvär, det var intressant att se.


eftersom vi är blivande sjuksköterskor och inte dietister ska jag berätta om veckans nyttigaste lunch. det fanns ingen mat kvar idag när vi skulle köpa lunch, vi jobbade kvällsskiftet idag (vilket ni förstod eftersom jag var ute och dök imorse) så vi fick varsin kaka, chips och festis till lunch istället. socker, salt och säkert en vitamin i festisen, vad mer behövs!? jag toppade med en fish & chips (med pepsi) till middag innan bion. right on!

maria, om du inte känner igen mig på flygplatsen på torsdag så är det tjockisen som står där och vifftar som är jag ;)
vi har hört att ni har det kallt hemma, glöm inte mössan!
Kram! //Lisa
lisa och evy goes local
idag har jag mått bättre och vi bestämde att vi behövde göra en utflykt. så 2h med lokaltrafiken söder ut (ön är fortfarande bara 2,7km lång, ni förstår att vägarna är ganska krokiga och backiga...). eftersom det inte finns några skyltar så missade vi givetvis att gå av och fick lifta tillbaks några hållplatser.
väl framme vid takamaka-stranden, jo den heter så, åt vi kreolsk buffé på en strandrestaurang. för första gången fick vi nytta av vårt medborgarskap, 55kr rabatt tjoho!

vi hade tänkt ha det lite gött på stranden - sola, läsa, bada. men jag kan inte sticka under stol med att det regnade...


bäst vi höll på att foto varandra med vårt nya paraply stannade en liten blå partybil bredvid stranden och ut kom en man och två damer. efter lite snack, alla är ju så himla vänliga och trevliga, tyckte dom att vi borde haka på hem till tjejernas föräldrar dit dom var på väg.

sagt och gjort, det regnade ju och stranden hade inte så mycket att erbjuda, vi hoppade in i bilen och rullade iväg. framme i huset, eller rucklet?, där päronen bodde pumpade musiken högt ur högtalare som tog upp halva vardagsrummet och bacardin flödade. så det blev lite sång och lite dans helt oväntat en söndageftermiddag. på en av väggarna hängde en stor bild av bob marley och bredvid en bild på påven, så inovativt!


nu är vi tillbaks i hemmets lugna vrå och ser fram emot vår första dag på sjukhuset i victoria imorgon. är det inte ganska häftigt att detta land bara har en enda stad? och där bor det inte ens 25.000 pers!
över och ut, det var allt för nu!
//Lisa
ps. idag fick jag åter igen frågan om evylin är min dotter, jag frågade hur gamla ser vi ut att vara egentligen? hon 20 och du 40, blev svaret. vad är det för fel på folk!?
Beach girls
jag har fått svar av dr bent nu, djuret som prasslade i busken var en tanrek. och det var tydligen ett lustigt litet djur, precis som vi trodde! läs mer på wikipedia.se om intresse finns ;)
tack sara för ditt förtroende för mig som författare men någon bok har jag aldrig haft ambitionen att skriva. för dålig fantasi, en novell på sin höjd!




verkligheten kallar!
//L
En annan del av Seychellerna
tydligen finns det bara ett boende på seychellerna, ett boende där alla som inte klarar att ta hand om sig själva bor tillsammans - äldre, personer med fysiska och psykiska handikapp, psykiska sjukdomar, "sociala omständigheter", HIV etc. det är 139 människor som bor där, för att vara exakt.
första intrycket var elände. det var ett stort hus, två våningar - kala korridorer där det satt människor på stolar och i rullstolar, många amputerade och vanställda kroppsdelar, många kateterpåsar som hängde och dinglade, många extremt magra människor, en del med tvångsbeteenden. någon var fastbunden, några var sängbundna, en del satt på golven. sovrummen var trånga, flera sängar i varje rum som stod tätt och i stort sett inga personliga ägodelar. uppegående patienter blandat med sängbundna. det var inte ett hem, det var ett boende.
det var inte som hemma, inte som vi är vana vid. det fanns ändå glädje där, trots det omedelbara intrycket. en sjuksköterska visade oss runt, vi hälsade på i stort sett alla patienter, pratatade lite med dom som var engelsktalade, kikade på kreationerna på dagverksamheten, tog en sväng i trädgården, tittade på dominospelande herrar. vårt besök verkade uppskattat, trots att vi egentligen inte gjort något mer än prata, klappa lite och bröt av vardagen.
varför är det så att det som är främmande är skrämmande? människor är människor, punkt. men när man ställs inför det "onormala" i stora doser blir man skraj, vågar knappt titta. jag är snart sjuksköterska! jag vill inte vara rädd, jag är inte rädd, jag måste bara hinna förstå vad jag ser. det var samma i guatemala, första dagen på barnhemmet var lite läskig och skrämmande men innan första veckan var slut såg jag inte längre barnens handikapp, rädslan var utbytt mot kärlek.
jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. det var mycket att ta in idag. det påminde väldigt mycket om guatemala fast i större skala och allt huller om buller. jag tror att själva blandningen av patienter här kändes så udda för oss - far och son bodde på samma avdelning och en 29årig HIV-patient delade rum med 90åringar. och bristen på personliga ägodelar, personcentrerad omvårdnad har inte tagit sig hit än.
i skuggan av värmen lever det också människor. jag förstår att det är så, det regnar alltid någonstans, men måste jag acceptera det? idag värker mitt hjärta.
//Lisa